År 2000 höll Herman Lindqvist ett berörande tal vid Dalregementets
375-årsjubileum som sammanföll med nedläggningen av regementet.
22 år senare var regementet återupprättat och Regementets Dag
firades på Dalavallen. Herman var åter på plats och höll även denna
gång ett tal som starkt berörde oss som hade förmånen att vara där.
Här nedan ses hans manuskript till talet, med pauseringstecken och allt
TAL TILL DALREGEMENTET
Falun den 17 september 2022
Av Herman Lindqvist
Officerare- soldater i Dalregementet!
Ni kan sträcka på er lite extra!
Ni är nämligen historiska - ni förvaltar ett historiskt arv som går mer än
600 år tillbaka i tiden. Inget svenskt landskapsregemente har en lika lång
och ärorik historia som Dalregementet - dalfolket finns med genom hela
Sveriges långa och dramatiska historia - ja dalfolket var med om att av- och
tillsätta kungar och riksföreståndare och stoppa fienden vid
gränserna långt innan själva Dalregementet hade bildats.
Krigande dalkarlar hade det alltid funnits.…ja redan under medeltiden
fanns det militära grupperingar här - därför att dalfolket var inte som
andra….Här fanns tidigt inte bara prima jord, skog och vattendrag - här
fanns gruvor och hyttor och för att sköta allt detta behövdes en alldeles
särskilt typ av folk - lite starkare, liten tuffare än andra. Här i Dalarna
fanns inga kungliga slott - inga adelsgods - Dalkarlarna var fria - de ägde
själva sin jord, och de flesta av gruvorna och hyttorna drev de själva.
Detta folk var beväpnat med Sveriges första pansarbrytande vapen,
armborsten med stålpilar som kunde genomborra riddarnas
harnesk.
Allt detta skapade ett alldeles speciellt folk.
Dalkarlarna var med i alla Sveriges större krig - I Dalregementets paradfana
finns 10 segernamn broderade..fältslag där regementet utmärkt sig särskilt
mycket…Ni känner igen många av namnen: Narva- Leipzig-
Lützen…Men om man går igenom Sveriges hela krigshistoria
från medeltiden framåt så var dalfolket med i mer än 50 olika slag och
drabbningar i Sverige, i Baltikum och Tyskland, Ukraina och Belarus …
Sverige och dalfolket segrade inte alltid, nederlagen var tunga- som vid
Poltava. Flera gånger var nästan hela Dalregementet utplånat i strid -
men några gånger också av svåra epidemier av fältsjukan dysenteri och
tyfus. Men omedelbart mobiliserades nytt folk och ett nytt regemente
marscherade iväg.
Dalkarlarna utmärkte sig inte bara för stort mod - de fungerade ofta
som Sveriges första ingenjörssoldater. De var skickliga bro- och
pontonbyggare som under fientlig eld hjälpte fram trupperna över breda
floder…
För att försvåra fiendens sikt gjorde dalfolket dimmor och
rökridåer med brinnande vass och gödselknippen…
Dalkarlarna snickrade och donade - det var soldater från Mora som snickrade ihop
Karl XII:s släpbår i slaget vid Poltava…
Då det stora nordiska kriget utbröt år 1700 anfölls vårt land av tre
mäktiga grannar. De kom just då därför att de trodde landet var som
svagast - regerat av en levnadsglad, oerfaren 17-årig envåldshärskare,
Karl XII. Deras mål var att stycka Sverige.
Den gången marscherade drygt 1000 man ur Dalregementet ut i
kriget…
Då det 21 år långa kriget äntligen var slut, återkom bara fyra
underofficerare och fyrtionio soldater av manskapet hem till Dalarna…
De som kom tillbaka och ännu kunde röra sig, anmälde sig för ny
tjänstgöring.
Det sega svenska motståndet hade kostat över 100 000 liv…
Men Sverige fanns kvar som ett fritt land.…Fienden lyckades inte stycka vårt
land.
Sveriges ekonomiska och politiska förhållanden ändrades många gånger.
Dalregementet drabbades som alla andra regementen gång på gång av
omorganiseringar. Regementen slogs ihop, många lades ner..
För 22 år sedan kom en värre olycka än fienden och fältsjukan- Ett enda
klubbslag i bordet av kortsynta, historielösa politiker utplånade hela
regementet.
Men Dalfolket utplånar man inte- här står ni igen i ett återupplivat
Dalregemente. Arvtagare till ett av Sveriges mest ansedda och mest
framgångsrika regementen.
Det är därför ni har rätt att sträcka på er lite extra.
Ni är historiska - ni är unika -
Ni är framförallt viktiga för Sveriges trygghet och försvar.
Tack för det!
./.
Länk till Herman Lindqvists tal år 2000