Dalregementets årsskrift, Armborstet, innehöll under några år i början av 1960-talet en avdelning "Med ljug och allt". Det var den flitige skribenten Engelbrekt Flodström som under den rubriken presenterade en mängd mer eller mindre sanna historier och skrönor. Nu öppnar vi en sådan avdelning på vår hemsida. Du är välkommen att bidra.

Webmaster förbehåller sej rätten att välja och vraka samt bedriva censur.

Sänd ditt bidrag till webmaster@dalregementetsmuseer.se. Bifoga gärna bilder.

De senaste bidragen finns här nedan.

Klicka här för att se tidigare bidrag.

Ur Casimir Laurins bok "Med Dalkarlar i fält" som beskriver Dalregementets två linjeregementens öden och äventyr under beredskapsåren 1939-1945:

.... ett mellanhavande uppstod så småningom mellan den temperamentsfulla kap­tenen Casper von Unge, och Kungl Armeförvaltningens revision. En karakteristik över denna krigshövitsman får man enklast genom att läsa Runebergs "von Törne" i Fänrik Ståls sägner. Till hans heder måste sägas att om han mot sina soldater använde en barsk ton så kom inte heller förmän och höga myndigheter undan till billigare pris. Aktstycket får tala för sig självt.


Anmärkning mot krigskassaavdelningens nr 69 räkenskaper för december månad år 1939; till förklarande av kompanichefen, kaptenen C. H. von Unge.

ANMÄRKNING.
Enligt räkning, ver. nr 328 (fol. nr 1103), försedd med anordningsbeslut av kompanichefen, kaptenen C. H. von Unge, har till H. Svanberg, Kalix, utbetalts och å krigstitel 6 avförts bl. a. 11 kronor 90 öre såsom ersättning för 8 st grogglas och 12 st snapsglas.
Då emellertid ifrågavarande artiklar icke äro av sådan natur att kostnader för desammas anskaffande skolat bestri­das av statsmedel, yrkar revisionen, att, därest nöjaktig förklaring icke kan angivas för för mycket utgivna 11 kronor 90 öre måtte fastställas till inleverering.
Inleverering sker genom beloppets insättande å kungl. arméförvaltningens postgirokonto nr 1029, varvid anmärkningsaktens diariinummer tydligt angives å vederbörlig insättningskupong.
I armsförvaltningens räkenskaper torde beloppet uppdebiteras å krigstitel 6.
Stockholm, kungl. armsförvaltningens III. revisionskontor, den 5 juni 1940.
E. Jakobsson.


FÖRKLARING.
I vidstående anmärkningsakt omtalade 8 st grogglas och 12 st snapsglas inköptes för att ersätta de offkantinen tillhöriga muggarna av plåt. Dessa muggar äro nämligen i längden oaptitliga att använda, även om man kan finna sig i att bruka dem under en kortare manöver. Här gällde det månader.
Den obemedlade familj, i vars dragigaste rum jag bodde tillsammans med tre off och tre uoff, var ej försett med bohag i den utsträckning, att den kunde avstå något åt sina inhysingar.
De s. k. grogglasen användes som dricksglas och tandborstglas, snapsglasen i regel såsom äggkoppar. Desamma passade förträffligt för detta ändamål, då de voro mycket små och således överensstämde med formatet på norrbottensäggen.
Jag vill inte förneka, att samtliga glas även någon gång efter mitt medgivande fingo användas av mig underlydande personal (off och uoff) för inmundigande av alkoholhaltiga drycker. Jag ansåg nämligen, att detta kunde ha sitt berättigande för att i någon mån höja stämningen i den trånga och kalla förläggningen, som varken var försedd med innanfönster eller trossbotten. Temperaturen utomhus höll sig hela tiden mellan -35°C och -40°C. Bristen på sängar gjorde dessutom, att de flesta av oss fingo ligga på golvet. Ingen av off- och uoffhushållets medlemmar besatt någon vana, än mindre skicklighet i att dricka direkt ur buteljen, varför jag ansåg, att kronans glas borde få användas även för detta vällovliga ändamål.
Glasen, som äro av god kvalitet ehuru av ett föga lyxbetonat utseende, finnas ännu i behåll och redovisas såsom tillhörande offkantinen.
Jag protesterar på det bestämdaste mot att anmärkning riktats mot mig, för att jag låtit kronan få vidkännas kostnaden för dessa nödvändiga husgeråd,vilka tillåtit oss att bibehålla känslan av åtminstone en viss komfort under i övrigt vidriga förhållanden.
När mobiliseringen en gång upphör, kunna glasen försäljas, varvid kronan kan räkna med att återfå en stor del av deras inköpsvärde.


Falun den 4/7 1940.
C. von Unge
Kapten, Ch 3. komp.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

Bengt Åhlander, Sveriges, enligt egen utsago 2019, Sveriges äldsta värnpliktiga fänrik (född 1928), boendes invid Västerbron i Stockholm och medlem i Tisdagsklubben, har förtäljt följande:
Kapten Lindström, mer känd som ”Hobborn”, ställer upp kompaniet i korridoren och utbrister "Det har kommit till min kännedom att det på kompaniet används tidningspapper att torka sig i ändan med. Det är strängt förbjudet och om det förekommer igen kommer jag inte att lägga fingrarna emellan.”

En dåtida kompanichef berättar:
Under KFÖ hösten 1978 var vi under hela F-skedet förlagda till Älvdalsfältet. I mitten av november var det kallt. Vid morgonens tandborstning fick man slå hål på sjöisen. En eftermiddag kom min kokgruppchef till mig och sa: ”Kapten, vi har fått nytt kött. Kom till koket vid midnatt!” Sagt och gjort. Kvartermästaren, som fått samma inbjudan, och jag stegade iväg. Det var stjärnklart och kallt. Väl framkomna bjöds vi in i kokvagnstältet och bjöds på entrecote och råstekt potatis till vilket det serverades skogsstjärna att dricka. Vi hade en trevlig stund under stjärnorna.

 


Klicka här för att se tidigare bidrag.