1839/0119

NYBLAEUS, GUSTAF, fdd 1816-03-23 i Stockholm, dd dr 1902-10-06,

son till justitierdet Gustaf Nyblaeus, fdd 1783, dd 1849 och Hedvig Gustafva Trneman, fdd 1792, dd 1857.

Gift 1844 i Dannemora med Hedvig Carolina Norstrm, fdd 1822, dd 1911, dotter till gruvkassren A W Norstrm och CM Bck.

Barn: Gustaf Adolf, f 1853, sedermera generalmajor samt ytterligare en son och en dotter

Sergeant vid Svea artilleriregemente 1835 och underljtnant dr 1836-05-26
Transporterad till underljtnant med ln vid Dalregementet och Leksands kompani 1839-01-19

2. ljtnant med ln vid Livkompaniet 1841-07-24

Transporterad till 1. ljtnant med ln vid Mora kompani 1845-12-18
Stabsadjutant vid l. militrdistriktet 1848, 2. kapten vid Livkompaniet 1855-05-08

Major i armen 1862-12-17, versteljtnant i armen och avsked frn regementet 1864-10-18
verste i armen 1872-05-20, Avsked frn armen 1877.

KSO, KVO, KDDO, RNS:t00, LKKrV A.

Under sin aktiva tid som officer tjnstgjorde Nyblaeus 1837 vid rekrytskolan och rekrytbatteriet vid Kungl Svea artilleriregemente, var 1839 kommenderad till rekrytskolan vid Dalregementet, bevistade 1843 vningslgret p Ladugrdsgrde, tjnstgjorde 1848 som extra stabsadjutant hos B vid truppsammandragningarna i Skne och som mnstringsadjutant samt var 1858 kommenderad som beflhavare fr rekrytkompani- et vid Dalregementet.

Nyblaeus avlade 1837 examen vid Gymnastiska central institutet och blev 1838 underlrare dr. Fktmstare vid Lunds katedralskola. 1857 blev han ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademin och 1861-65 sekreterare i lantfrsvarskommitten samt 1861 folkskoleinspektr i Kristianstads ln.

1862 blev Nyblaeus ledamot i kommittn fr ordnande av gymnastikundervisningen i riket, 1862 frestndare fr och 1864 verlrare vid Gymnastiska centralinstitutet samt 1887 avsked frn institutet. 1868 kom han med i kommittn fr granskning av infanteriexercisreglementet, blev 1882-85 ledamot i lroverkskommittns arbete, var frn 1889 2. styresman fr Kungl Krigsvetenskapsakademin, samt under ren 1872- 75 ledamot av riksdagens andra kammare (fr Stockholms stad).

Han beskte med understd av allmnna medel 1850 och 1852 Tyskland, sterrike, Italien och Frankrike fr studier av gymnastikundervisningen vid armer och lroverk. 1869 verkstllde han som offentligt uppdrag en resa till Schweiz fr studier om kadettvsendets och skolornas krigsutbildning drstdes. Han var en banbrytare fr svensk gymnastik, en framstende pedagog och en fr landets frsvar varmt nitlskande man.

I omkring ett 40-tal skrifter har han under den lnga tidsrymden 1846-1902 framlagt resultatet av sina studier p det gymnastiska, pedagogiska och militrpolitiska omrdet.

Nyblaeus var frfattare av den knda "Dalkarlssng" i vilken han har givit uttryck fr sin krlek till landskapet och beundran fr dalkarlens frmga att sl vakt om sitt och de sina.

Nr han var kompanichef p Rommehed framfrde han fljande synpunkter p Dalarnas bevringsmn: "De ro ett ondligt villigt och godt, men i sanning fga odlat folk. De ro glada som barn, jag menar bondbarn, i synnerhet goda vnner sinsemellan och stta vrde p ett godt ord frn beflet. De hafva mer frmga att elektriceras n jag trott dem om och hvad de vid frsta pseende tycks lofva".