FÖRORD
Under slutet av 1960-talet framstod det allt tydligare att Dalregementet, I 13, inte hade ekonomiska möjligheter att för all framtid rationellt utnyttja Rommehedslägret och svara för dess kostsamma underhåll.

Regementet skulle bli tvunget att lämna ifrån sig huvudmannaskapet för lägret. Men lägerplatsen var ett historiskt värdefullt dokument. Regementet vägrade medverka till att det skulle gå förlorat för kommande generationer.

En så omfattande grupp av byggnader skulle kunna utnyttjas av flera brukare parallellt både med tanke på byggnadsvolymen och underhållskostnaderna.

“Arbetsgruppen för Rommehedslägrets bevarande” bildades med den drivande kraften Karl Erik Nordström från I 13 som ordförande. Gruppen samarbetar med representanter för möjliga civila nyttjare. Dessa är Dala Airport, statliga verk i Falun-Borlänge, Stockholms skoldirektion. Som möjlig användning har föreslagits t ex övernattning för charterresenärer, kursgård,
lägerskolor.

Riksdagen beslöt hösten 1974 efter motioner från dalariksdagsmän att enligt försvarsutskottets betänkande nr 27

1. att Rommehedslägret skall bevaras

2. att en utredning tillsätts med uppgift att utreda Rommehedslägrets framtida utnyttjande ur kulturhistorisk synpunkt.  

Länsstyrelsen i Kopparbergs län fick detta uppdrag och skulle även utreda huruvida en stiftelse kunde ta över och förvalta lägret i framtiden.
Arbetsgruppen tog kontakt med Tekniska Högskolan i Stockholm och föreslog uppgiften som examensarbete i arkitektur.

Vi blev intresserade och började vårt arbete i oktober 1974 med Sven Silow och Jaan Allpere som handledare.

Här vill vi också ta tillfallet i akt och tacka alla Er som hjälpt oss på olika sätt, och vi hoppas att vårt arbete skall vara till hjälp vid bevarandet av Rommehedslägret. Utgivningen av detta examensarbete som skrift har möjliggjorts genom subskription och stöd från institutioner och myndigheter i Dalarna samt Fortifikationsförvaltningen.

Stockholm i juni 1975

Staffan Read      Jörgen Wohlert