Nedanstående text är inte något fullständigt manuskript utan utgör endast Bengt Everbrands

stödanteckningar för ett föredrag (2009/2010) om slaget vid Narva år 1700.

Narva       - En stad i nordöstligaste Estland på gränsen till Ryssland

idag            och nära Finska viken.

                 - Ca 70 000 innevånare varav 90 % har ryska som modersmål.

                 - Narva är även ett segernamn på vår regementsfana.

                 - Hur medverkade Dalregementet till segern vid Narva  år 1700 ? 

                   Inledningen till det ”Stora Nordiska Kriget”.

 Bild 1

Svenska                    

Stormakten

1700         Den Svenska Stormakten byggs upp under 1600-talet då grannstaterna är försvagade.

                 Estland                       1561

                 Ingermanland             1617

                 Livland                       1629

Halland                      1645

                 Pommern                    1648

                 Wismar, Holstein       1648

                 Bohuslän, Skåne        1658

                 Blekinge                     1658

Krigsutbrottet

I slutet av 1600-talet  har omgivande stater återhämtat sig och Sverige är nu

omgivet av revanschhungriga grannar.

                 1699 går de samman i ett anfallsförbund mot Sverige.

                 1700 anfaller de förbundna staterna enligt en särskild plan.

                 August II   anfaller och belägrar den befästa staden Riga (feb)

Den 6 mars får Karl XII besked om belägringen och beordrar mobilisering.

Inom några månader är hela krigsmakten ställd på krigsfot, väl övad och utrustad.

                 Fredrik IV  angriper Holstein (april)

                 Tsar Peter belägrar Narva (aug)

Krigets inledning                                         

                 Karl XII beslutar att först vända sig mot Danmark. Den danska

flottan kontrollerar södra Östersjön och kan hindra svenska

förstärkningar till Nordtyskland.

  Bild 2

                 Dalregementet får uppbrottsorder med marschmål Skåne.

                 Två bataljoner: Överstens och Överstelöjtantens

                 påbörjar förflyttningen från resp samlingsplats mot Köping.

                 I slutet av maj i är förbanden i trakten av Helsingborg.

                 I slutet av juli landstiger en svensk styrka om ca. 4 000 man i

                 Humlebäck ( söder om Helsingör). Dalregementet ingår.

Armén samlar sig för ett anfall mot Köpenhamn men möts av besked

att fred slutits mellan Holstein och Danmark.

Trupperna drar sig tillbaka till Skåne.

Ryska krigets inledning

                 Karl XII inriktar sig nu på att hjälpa de Baltiska provinserna

                 innan höststormarna sveper fram över Östersjön.

                 Riga och Narva är nu belägrade men de Sachsiska förbanden

                 går i vinterkvarter i Kurland så trycket på Riga lättar.

                 Kungen beslutar därför att undsätta Narva.

                 Efter en stormig överresa sätts trupperna iland mellan Pernau

                 och Reval. Regementena beordras därefter till Wesenberg, 10 mil

väster om Narva.

13 november påbörjas marschen mot Narva. Regn och leriga vägar.

Armén består nu av ca 11 000 man.

Marschplanering

                 Förflyttning av fältarmén är ett stort företag och kräver noggrann

                 planering. Lägerplatserna ligger vanligtvis 10-20 km ifrån varandra.

Mat till manskapet och furage till hästar samlas som regel in till

centrala förråd före förflyttningen.

Förbanden påbörjar inte förflyttningen med sammanhållet regemente

utan marschen inleds ofta kompanivis.

                 (Gagnefs, Västerdals och Rättviks komp syns nu komma efter)

                                   Tre lägerplatser är inplanerade före Wesenberg.

                 17 nov      Möter en svensk rekognoceringsstyrka ( 400 kavalleri) en rysk

                                  kavstyrka.(5 000 man)

                                  Den ryska enheten drar sig tillbaka efter svensk artillerield.

                 18 nov      Ett eländigt nattläger i regn och oväder. Ingen mat.

En registrator skriver: ”lägrade sig utii ett lordtläger

hwars makan jag tror aldrig har warit. Alla måste

stå der under bar himmel up till lorten under knäs.”

                 19 nov      Svenskarna står nu ca 1 mil från de ryska försvarlinjerna.

Peter I lämnar över befälet till en belgisk hertig, de Croy,

och reser till Moskva.

                 20 nov      kl 0600 formerar sig de svenska trupperna i slagordning.

Belägringen av Narva

                 Hur är läget när striden börjar ?                  

                 Narva är en av de viktigaste fästningarna i Stormaktssverige.

                 Gränsar i öster till floden Narovna. På andra sidan Ivangorod.

                 Staden är befäst enligt nya principer.

                 Bastioner formade på ett visst sätt ersätter höga, raka murar.

                                   faser                          flanker

                 Frontal eld över vattengrav         Flankerande eld framför

                                                                      Sidobastion

                 Ca. 2 000 man i Narvas försvarsstyrka. 200 kanoner.

                 På den västra sidan har motståndarna format en s.k.

                 Cirkumvallationslinje                försvarad av 30 000 man.

                 Så är läget när striden börjar.

Anfallsplanen är enkel och skrivs aldrig ner.

Istället för anfall över hela bredden avser man  att bryta

försvarslinjen på två ställen och att därefter rulla upp motståndet inifrån.

                         Bild 3

                 Den högra flygeln     General Otto Vellingk,  Gen Posse med

                                                    3 000 infanterister, Gen Wachtmeister med

                                                    kavalleri (2 000 hästar)

                 Uppgift att anfalla söder om Trubetskovs läger.

                 Den vänstra flygeln   General Rehnsköld, inf  i två grp.

                                                    Den högra med en bat dalkarlar längst fram.

                                                    Bredvid en bat värmlänningar. (2 400 inf)

                 Uppgift att anfalla cirkumvallationslinjen bredvid Trubetskojs läger.

                               Som en egen enhet längst norrut överste

                               Magnus Stenbock med en bat dalkarlar. (500 inf)

                               Karl XII anslöt sig hit.

                 Uppgift att erövra redutten Rathshof, avskära reträttväg över floden.

Stridens förlopp

Kl 1400 startar anfallet     . Omslag i vädret, blötsnö i ansiktet på ryssarna.

Dålig sikt. Svenskarna plötsligt på trettio stegs avstånd.

Eldstrid, stormning och genombrytning. Stenbocks grupp erövrar

Rathshof efter hårda strider.

Ryssarna är nu delade i tre delar. Hertig de Croy med stab överlämnar

sig till Magnus Stenbock. Den ryska högra flygeln kapitulerar vid 23-tiden.

Den ryska vänstra flygeln vägrar att ge upp och hårda strider pågår.

Först under natten ger den sidan upp.

I mörkret under slutfasen häftig skottväxling mellan Livgardet och

Dalarnas samt Västmanlands regementen.   

Efter överlämning av kanoner, ammunition, fanor och standar tillåts

de slagna trupperna att avmarschera under morgonen.

Förluster   Svenska    700 döda  1 200 sårade

                 Dalregementet  ca 200 man sårade och döda

                 Ryska       8 000-9 000 sårade och döda

Detta är bakgrunden i stort för inskriften på Dalregementets fana.