Månadens föremål - september 2012 |
Vi har fått en medalj i gåva av Leif Croner (DAK:are), med stor säkerhet via Rolf Lindkvist. Mats Kristoffersson som arbetat vid och med Dalarnes Skytteförbund reagerade på den präglade texten ”Kongl. Dalregementet skjutförbund”. Ingen av äldre skyttar som tillfrågats har känt igen benämningen.
Mats intresse var väckt och han har
forskat vidare, främst i Krigsarkivet. |
Text på medaljen: Till sergeant G Wennberg för 54 points å Rommehed d. 8 sept 1895. Händelsen och personen Serg Wennberg finns i Dalregementets Personhistoria del III sid 407. Han tillhörde Orsa kompani from 1895-06-30. Han bytte namn från Gustafsson till Wennberg. I Regementsorder nr 52, 8 sept 1895 anges att Serg Wennberg tillsammans med andra skulle finnas i lägret. Denna större övning skulle avhållas under 10-12 sept där fältskytte skulle ingå. W.finns alltså på plats i Rommehed vid aktuell tidpunkt. I RegementsOrder 7/9 1895 finns under punkten 5. angivet Prisskjutning för medlemmar af regementets skytteförbund anordnas i morgon kl 8 – 10 f.m. å lilla banan. (Imorgon innebär alltså 8 sept.) Någon prislista för denna tävling har ännu inte hittats . (På RO för 6 sept finns en prislista över ”Regementets prisskjutning förliden gårdag (alltså 5 sept). Där finns W inte upptagen).
Lilla banan
Organisationsfrågan Vem utdelade medaljen ? Dalarnes Skytteförbund bildades 1893, då för övrigt alla regionala förbund bildades inom frivilliga skytterörelsen. Alltså fanns det civila Dalarnes skytteförbund när medaljen utdelades. Medaljens inskription är som nämnts Kongl. Dalregementets skjutförbund. I Regementets inlämnde handlingar till KrA (Krigsarkivet) finns dokumentation över ”Skarpskyttekompaniet Dalregementet 1865 – 1899 ” som torde vara en utbildningsorganisation för ett bättre skytte inom regementets kompanier. I arkivet finns utbildningsrapporter från utsedd chef, rekvisitioner från chefen av halm, fotogen, ljus, mat, ammunition m m. Man beställde också spel från musikkåren, d v s trumpetare för signaler. Där finns också en förteckning över skarpskyttar ”som äro i tur att efter innevarande års möten afgå”. Rapporterna visar även namn och skjutresultat. Dessa skyttar fick skjuta fler skott och på längre avstånd än den övriga soldater.
Kuriosa:
För Skarpskyttekompaniet reqvireras
3 kubiktum bäskt Brännvin per man utgörande tillsammans för 67 man 2 kannor
1 kubiktum. 1878 har skarpskyttebegreppet ändrats till Dalregementets Skjutmötekompani. Skarpskyttebegreppet Viktor Rydberg propagerade i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning för utbildning så att Sveriges självständighet skulle kunna bevaras. Det borde ordnas sockenvisa skarpskytteföreningar. I november 1860 bildades Stockholms skarpskytteförening medan Falu skyttegille räknar sin tillblivelse från 1861. Dessa är alltså civila föreningar men det bedrevs, förutom skjutning, mycket militära övningar och exercis. Militärt kan man betrakta skarpskytterörelsen som ett slags lätt infanteri. Enskilda soldater kunde tas ut inom regenmentet för att vid särskilda skarpskyttemöten bibringas en omsorgsfullare skjututbildning än övriga soldater. Skarpskyttebegreppet förekom intill 1878. 1869 bildades Norrköpings skarpskytteförenings skjutövningsgille som en protest mot att det hölls för lite rena skjutövningar. Björn Holmberg som sammanställt Arméns förband, skolor och staber 1993 anger i kuriosakapitlet att namnet skarpskytt härrörde från SHARP´s bakladdningsgevär, som hade en räckvidd av c:a 800 m och kunde fälla en stor bisonoxe på 500 m. De män som på 1850-talet utplånade bisonoxarna från de amerikanska prärierna använde SHARP´s gevär och kallades därför Sharpshooters. Man kan undra varför det står Dalregementets skjutförbund på medaljen medan den utlysta tävlingen i regementsorder är avsedd för medlemmar i regementets skytteförbund. Är det så enkelt att man gjorde slut på redan präglade medaljer innan man präglade nya med begreppet skytteförbund eller skytteförening. I så fall kan medaljen ursprungligen vara utgiven av Dalregementets skjutmötekompani. När senare regementets skytteförening år 1904 stiftades under översten Gustaf Wrangels beskydd, tog den till sitt ideella mål att varda en länk mellan regementet och Dalarnas frivilliga skyttehär och i denna egenskap ej endast bereda manskapet och bygdens ungdom en billig förströelse utan fastmer att under festliga samkväm, ordnade i regementets anda , väcka allvarstankar och lämna minnen av djupgående värde. (Dalregementets historia del 6 sid 415) I Rättviks 100-årsjubileumsskrift, (refererad i Dalaskytten med överste Wetterhall som ansvarig utgivare) finns angivet att ”deltagande i skytteföreningars övningar medgav att soldaten inte behövde deltaga i förbandsverksamhet.” Kanske innebar detta att soldaten inte behövde delta i hela eller delar av det årliga mötet på Rommehed. |
|