DAHLGREN (SMEPUST), ERIK LARSSON, född 1681-05-01 i Oxberg, Mora sn, stupade
1741-08-23 vid Villmanstrand.
Föräldrar Lars Larsson och Anna Eriksdotter.
Soldat vid Upplands tremänningsregemente (rekryterat av dalkarlar, upplänningar
och västmanlänningar) år 1700, enligt D:s dagbok egentligen först i mars 1701,
korpral 1705
Korpral vid Livgardet, “instucken” som en av de överlevande från general
Lewenhaupts armé efter slaget vid Ljesna 1708 Fältväbel vid Dalregementet och Livkompaniet 1714-07-21 efter att ha rymt ur
rysk fångenskap
Fänrik vid Västerdals kompani 1716-04-16
Fänrik vid Livkompaniet 1737-08-13
Löjtnant vid Finlandskommenderingens 4. kompani 1739
Löjtnant vid Gagnefs kompani 1740-04-01
Löjtnant vid Västerdals kompani 1740-12-29.
Gift 1715-12-28 i Öregrund med Anna Brask, född 1686 (enligt dödboken i Äppelbo
1676), död 1754-11-21 i Äppelbo sn. Hon var tidigare gift med rådmannen i Öregrund,
Nils Rudman.
Föräldrar: Rådmannen i Öregrund Magnus Brask och Elisabet Holm.
Barn, födda:
Anna Lisa 1716-09-13 i Husby sn (?) Erik Magnus i oktober 1721 i Äppelbo sn
Enligt dödboken fanns tre barn.
Erik Larsson Smepust/Dahlgren är en av de bäst kända av dalakarolinerna, hans
levnadsöde bland de mest dramatiska. Han var en trägen dagboksförfattare. I
Dalregementets sockenkompanier har Alf Åberg under rubriken “Krigsmän vid Mora
kompani” med bl a dagboken som underlag skildrat D:s märkliga inträde på den
militära banan och den långa marschen 1701—1714 från Mora över Falun,
Stockholm, Dorpat, Riga, Ljesna, Poltava, Moskva, Petersburg, Brahestad,
Stockholm och hem till Dalarna.
Vid sin hemkomst antogs han utan dröjsmål som fältväbel, följde regementet i de
två fälttågen mot Norge och vid de två tillfällen det ingick i de styrkor, som
grupperades i östra Mellansverige inför befarade, ryska invasioner. Han sårades
vid Fredrikshall i juni 1716. Alf Åberg noterar att D., då han blev fänrik vid
Västerdals kompani i Kristiania (Oslo) i april 1716, var den ende dalkarlen av
regementets officerare och att han med en viss självkänsla kunde anta namnet
Dahlgren.
D. var under de första åren av sitt äktenskap innehavare av fältväbelsbostället
Fiskarbo i Husby sn. Då sonen Erik Magnus föddes 1721 bodde familjen på
Stensnäs i Äppelbo sn. 1723 har D. antecknat att han börjat hugga och röja på
Dalsnäs “där min gål nu står” och i Äppelbos husförhörslängder 1735 och
1753—1758 återfinns familjen under Näset. Vid utnämningen till fänrik vid
Livkompaniet tilldelades han bostället Anstahyttan i St. Skedvi sn, men det är
ovisst om han flyttade dit.
Anm.
Dahlgrens dagbok utgavs 1907 av A. Quennerstedt i serien “Karolinska krigares
dagböcker”. Bokförlaget Natur och Kultur utgav 1958 tre av dessa, sammanställda
av Alf Åberg. D:s dagbok, något avkortad, är en av dem.
