Vyer från hedar, moar och slätter.
Arméns mötesplatser och deras bebyggelse.
Ejnar Berg och Jan von Konow
1996 Probus förlag
Under det yngre indelningsverkets tid, 1682-1901, saknade den övervägande delen av armén kasernförläggningar. Sådana fanns bara för de värvade förbanden. Huvuddelen av armén bestod av indelta infanteri- och kavalleri-regementen, vars befäl och manskap under huvuddelen av året bodde på kronans befälsboställen och på roteböndernas soldattorp. (I Dalarna fanns dock inga soldattorp.)
På mötesplatsen var man bara när regementet skulle vapenövas och träna fältlevnad, vilket skedde under några veckor varje sommar.
Den del av mötesplatsen där förläggning, utspisning m m ordnades kallades läger eller lägerplats. Förläggning skedde ursprungligen i tält, men under 1800-talets senare hälft uppfördes undan för undan baracker.
Om dessa läger handlar den här anmälda boken.
Mötesplatsernas historia spänner över fyra århundraden. Totalt torde det ha funnits omkring 60 mötesplatser, många regementen bytte mötesplats flera gånger.
Av de 36 bebyggda mötesplatser som redovisas etablerades två redan på 1500-talet, sju under 1600-talet, tolv på 1700-talet och 15 på 1800-talet. Innan ett regemente etablerade fast övningsplats skedde övningarna på varierande platser, Dalregementet övade t ex i bland annat Leksand.