Mats Kristoffersson dyker understundom ner i arkiv och litteratur för att forska kring olika begivenheter och händelser. Har han något ärende till Stockholm så får Krigsarkivet ofta ett besök. Här nedan har han intresserat sej för ett ovanligt militärt uppdrag.

Saar-bataljonen  
Sveriges första internationella uppdrag för Nationernas Förbund (NF), föregångare till  många kommande FN-uppdrag.

Efter första världskriget slöts ett fredsavtal med namnet Versaillesfreden. Enligt detta avtal skulle den tyska Saar-regionen förvaltas av Nationernas Förbund (NF, föregångare till dagens FN) och regionens ekonomi skulle införlivas med Frankrikes. En del av det tyska krigsskadeståndet bestod i att Frankrike fick rätt till områdets stora koltillgångar.
Enligt Versaillesfördraget skulle en folkomröstning hållas efter 15 år för att låta befolkningen i Saar avgöra om området skulle tillhöra Frankrike eller åter bli tyskt. Den 13 januari 1935 röstade 90 procent av Saars befolkning för att området skulle återgå till Tyskland.
Saar-regionen återlämnades till Tyskland den 1 mars 1935. De flesta judar i regionen ansökte då om franskt eller belgiskt medborgarskap.

Saar-bataljonens uppgift var att övervaka valet 13/1 1935 så att det skedde i lugn och ordning. Två år innan valet hade Hitler kommit till makten och en stark påverkan om tillhörighet började ske från tysk sida..
De väljande hade att rösta för :

Ordförande i NF´s kommission för folkomröstning var svensken Allan Rodhe som bl a var landshövding på Gotland. Inte att förväxla med den kommission som ledde själva Saar-regionen.

Efter många turer i den internationella sfären för att få acceptans från alla inblandade bildades övervakningsstyrkan med personal från Storbritannien, Italien, Nederländerna och Sverige.
Storbritannien 1500 man för Saarbrücken, Homburg och S:t Wendel.
Italien 1300 man för Saarlouis.
Nederländerna 250 man för S:t Ingbert.
Sverige 261 man för Merzig.
Till högsta befäl utsågs den brittiska brigadgeneralen John Edward Spencer Brind.

Sverige hade inte några stående förband och utbildningstiden för svenska värnpliktiga hade sänkts genom försvarsbeslutet 1925. Någon tillräckligt utbildad värnpliktig trupp fanns helt enkelt inte att skicka till Saarland med kort varsel. Det bildades istället ett förband bestående av fast anställda och före detta fast anställda militärer och befälselever från infanteriet.
Totalt bestod styrkan av 261 personer, av dem var 50 personer aktiva befäl. Styrkan var en så kallad svag bataljon, med en stab och två gevärskompanier. Man ryckte in den 16 december 1934 för snabbutbildning på Svea livgarde (I 1).
Beslut av Regeringen togs 10/12 1934. Beslutet om chefskapet togs 13/12 vid försvarsdepartementet.

De övriga ländernas kontingenter hade i huvudsak fast anställd personal och där ingick även stridsvagnar trots att uppgiften mera var av polisiär karaktär.

Den svenska styrkan avreste 20/12 1934 med tåg från Stockholm Central under befäl av övertselöjtnant Arthur Nordenswan från Skaraborgs reg (I 9).
Bataljonsstaben  27 man , 11.kompaniet 117 man och 12.kompaniet 117 man.


Rekrytering ,uttagning och samling skedde på Livgardet vid Linnégatan under sekundchefens befäl fram till avresan. Från och med avresan lydde styrkan direkt under Konungen.
Deltagande skulle ske frivilligt vilket framgår av flera arkiverade anmälningar direkt till C Svea Livgarde.  Formellt var styrkan regementets tredje bataljon varför personalrullor mm finns under Livgardets arkiv i Krigsarkivet.

Enligt Lars Ericson Wolke (se källor nedan) deltog åtta man från Dalregementet varav chefen för 3.pluton på 12.kompaniet Bengt Hjelm är särskilt omnämnd. På 11.kompaniet fanns en man och resten på 12.kompaniet. Ingen från Dalregementet finns redovisad i bataljonsstaben.

Läs mer här om rullföringsområden (ro) , inskrivningsnummer med mera.

11.kompaniet

Crächu, Sven Folke född 23/3 1912.
Sjukvårdsfurir i Dalregementets reserv  Inskrivningsnr 710  ro 58/34
Yrke f d sjukvårdskorpral
Kyrkobokförd Kopparbergs församling
SAAR-bat  Rullnr 31  Kompstab 11.kompani sjukvårdare 

12.kompaniet

Hjelm, Bengt Carl Olof  född 23/11 1905, Löjtnant I 13
Se Dalregementets historia del IV 1928/0101:5 
SAAR-bat rullnr 210 Chef 3.pluton

Karlsson, Nils Theodor  född 27/6 1909
Furir fast anställd  I 13    I-nr 125/1  1.komp I 13
Se Dalregementets personhistoria del IV 1941/1001:2
Kyrkobokförd  Falun
SAAR-bat rullnr 153 Kock i kompanistaben

Lindblad, Nils Erhard  född 22/7 1911
Furir Fast anställd  I 13  I-nr 614
Kyrkobokförd Falun
SAAR-bat  rullnr  228 Furir Gruppchef  3.grupp (?) 3.pluton

Södergren, Erland Gustav född 6/5 1911
Furir i reserven  ro 54   I-nr 553 ro 54/33
Kyrkobokförd Sala.
SAAR-bat rullnr 229 Korpral ställföreträdande gruppchef  3.grupp (?) 3.pluton

Dahlqvist, Karl Birger Wilhelm  född 25/3 1909
Värnpliktig korpral      I-nr 111 32/29  Tillhör ro 32
Kyrkobokförd Göteborg
SAAR-bat Vol rullnr 147 Rapportkarl i kompstaben

Sahlqvist, Erik   född  26/4 1912
Korpral  ro 59  I 18   I-nr 641 ro 59/23
Yrke Polisman f d kopral
Kyrkobokförd  Älvdalen  
SAAR-bat  rullnr 232 Vol gevärsskytt 3.plut

Ahl ,Sven Olof  född 15/4 1913
Korpral ro 58  I-nr 714 ro 58/34
Yrke f d korpral
Kyrkobokförd Falun Kristine förs
SAAR-bat rullnr 233 Vol gevärsskytt 3.pluton

Wikner Bo Torsten Pontus  född 18/7 1911
Furir ro 67   I 14  I-nr 960 ro 60/33
Kyrkobokförd Falun
SAAR-bat rullnr 226 Vol gevärsskytt 3.pluton

Kristersson, Lars Einar  född 21/4 1911
Furir i reserven ro 63 I 18    I-nr 604 ro 63/31 Anteckning om I 13
Yrke Polisaspirant
Kyrkobokförd Östersund
SAAR-bat rullnr 234 Vol gevärsskytt 3.pluton

Rullföringspmråde =ro
Ro 57 Falu Västra (västra Dalarna)
Ro 58 Falu Östra (östra Dalarna)
Ro 59 Mora (norra Dalarna)

Här kan vi anta att de som har ro 57 – 59 förmodligen har gjort sin värnplikt i Falun under förutsättning att grundutbildningen inte genomfördes någon annanstans p g a  uttagning till artilleriet, trängen etc . De som var rullförda på annan ort har gjort sin värnpliktsutbildning någon annan stans och senare flyttat till Dalregementets upptagningsområde. Så just vid detta tillfälle har de tillhört I 13 (benämningen i handlingarna) .

Exempel på andra rullanteckningar

 


Post nr 2
Året är 1935 och ungarna har lärt sej att göra Hitler-hälsning
utan att ha en aning om vad det innebär

 

Vilnius
Det fanns tidigare ett planerat uppdrag för Vilnius som dock inte genomfördes. Dock rekryterades och inryckte personal för uppdraget. I november 1920 fick svenska regeringen nämligen en förfrågan om att bidra med ett kompani på 100 man samt befäl, vissa kontrollofficerare och ordonnanser. I dec 1920 drogs uppgiften tillbaka enär ryssarna motsatte sig detta .

Källor
Boken SAAR-bataljonen, författare Lars Ericson Wolke
Dalregementets Personhistoria
Nationalencyklopedien
Livgardets Arkiv, personalrullor SAAR-bataljonen