Här nedan följer texten från en ensam A4-sida som sitter i en pärm som i övrigt handlar om regementschefsporträtten på Rommehed (fotografier). Dokumentet handlar till övervägande delen om kaptenen Alexander Planting-Bergloo som även avhandlas i en bokrecension på denna hemsida.
Det är i skrivande stund inte känt vem som författat dokument eller när det författats.

 

Karolinermonumentet vid Näskotts kyrka (30 km väster Östersund)

 

I Näskotts gamla kyrka fick tre av Carl XII:s karolinerofficerare sina gravar under 1700-talet. Deras minne hyllades vid avtäckning av en minnesvård 6/9 1958. Fanvakter från reg (Dalreg / Webm anm), I 5 och I 14 paraderade.

 

Dessa gravar blev på 1870-talet föremål för en respektlös förstörelse. Sedan dess förgätna av eftervärlden har på Näskotts kyrkogård vilat svenska krigsmän, vilka gjutit sitt blod på ryska slagfält under Sveriges stormaktstid. Minnesvården vill för nutidens svenskar frammana bilden av hjältarnas gärning till erinran om att deras offer icke varit förgäves.

 

Konstnären Felix Söderberg har i monumentets bild velat symbolisera de tappres stolta kamp vid konungens sida, nederlagets och fångenskapens bitterhet och vånda samt fosterlandets belöning - torvan i det då fattiga men dock fria Sverige.

 

Karolinernas ättlingar och minnesgoda näskottsbor har genom resande av en värdig minnesvård på gravplatsen i gamla kyrkogården velat hugfästa de förgätna krigarnas minne.

Vidstående tavla är en förminskad modell av skulpturen.


Prosten Tideman har i kyrkoboken antecknat:
“1758 Capitain Alexander Johan Planting von Bergloo död 1 Apr på Kingsta-Mo av förkylning o ålderdom. Begrovs i Näskotts kyrkiocor i vrån mellan altaret o Sackristian: varande tredje Capitainen som under samma heliga tak förwarat.


“Sal. Mannen, som sig gudelig beredde är född i Eltnäset Berg 1688 av Generalen Mickael Planting och Fru Armica Schekta. Förare 1704, med ett compani marcherade ut till Danzig och Carl XII armea i Pålen. Med fanlivgardet 1706 bevistade Ryss-Lembergska under marchen skuten genom högra låret. Löjtnant vid Dalregementet, 1709 den 28 Jun vid Pultava blesserad med 2 kulor i armen o huvudet, som ligga med honom i graven och så försänd i fångenskap till Siberien, ther 13 åhr, kom 1722, efter tå sluten fred, till Stockholm sedan han ifrå fångenskapens början vandrat 4.403 mil. Anförde 1730 en com. wid Oxdjupet. Gift med Gen Cronstedts dotter Ulrica. 1746 avsked efter 44 års krigstjenst. Andra gången gift 1748 med Catharina Lundman som födt honom 4 döttrar. En man som wida wandrat, mycket ondt utstått, och wänte på Gods rike”.

(Källa: tidningsartikel och muntliga upplysningar).

 

Av Elgenstiernas Sv adelns ättar tavlor inhämtas att Alexander Johan Planting - Bergloo var född på Utnäset i Bergs socken (Jämtland), kom i tjänst 1702, förare s å, sergeant 1703, musketerare vid livgardet 1704, löjtnant vid Dalreg 1708, kapten 1722 och avsked 1746.

Han dog 1758 31/3 på Kingsta-Mo i Näskotts socken och begrovs i Näskotts kyrka s å 16/4.

Han blev 1706 under marchen till Grodno skjuten genom låret, så att han blev sängliggande 18 veckor. Kulorna från Pultava kunde ej tas ut (därför: “ligga med honom i graven” ovan).

Han blev fången 1709 29/6 och förd till Tobolsk.

A J Planting - Bergloo var gift 1:a 1730 m Ulrika Cronstedt, död 1738, dotter av generallöjt Gabriel Cronstedt och 2:a 1748 i Näskott med Catharina Lundman.

Han hade 7 döttrar men ingen son.