I vårt museum på Rommehed finns en kopia av nedanstående dalmålning.
Orginalet finns hos American Swedish Institute i Minneapolis, USA.
En svenskättad dam vid namn Inga har välvilligt tillhandahållit ett högupplöst foto av orginalet.

Denna dalmålning är utförd av Erkers Anders Hansson från Rättvik år 1855
I målningens överkant kan vi läsa:
A.A.D.F:D 18 MARS 1850   DÄNNA BYGGNING ÄR FÖRFÄRDIGAD OCH MÅLAD DEN 17 AUG:ST 1855. AF A.Hansson

ROMMEHEDS LÄGER UTI STORA TUNA

Målningen finns med i boken Dalmåleri, Dalmålarna – deras liv och verk
2007, ISBN 978-91-87466-85-4
Roland Andersson, Rune Bondjers, Johan Knutsson, Margareta Andersson

En begärlig ”trekilosbok” med en imponerande STOR samling dalmålarbiografier förutom ett antal mycket informativa kapitel om Dalmåleriet ur olika aspekter.
Bildmaterialet kan bara beskrivas som underbart.

Vi citerar:

Erkers Anders HansSon | Gulleråsen - Gruvriset
Klockar Anders HansSon
| Västra Boda
1834-1869

(Webmasters anm: Uppväxten på moderns hemgård gav honom gårdsnamnet Erkers, som gift bodde han på hustruns hemgård därav bytet till gårdsnamnet Klockar.
Som försångare i kyrkan benämndes han också Sjungar Anders.)


FÖRÄLDRAR: Gisslar Hans Ersson (1794-1839) från Änderåsen nr 6
Erkers Kerstin Hansdotter (1797-1878) från Gulleråsen nr 10
gifta 1823 och bosatta på Gulleråsen nr 10
SYSKON: Hans 1823, Erik 1825, Kerstin 1828, Lisbet 1830
GIFTERMÅL: 1859 med Brittas Lisbet Jonsdotter (1839— ) från Gruvriset nr 7
Bosatta på Gruvriset nr 7, sedan Västra Boda sub 6 (Klockarbostället)
BARN: Hans 1860, Anders 1861, Kerstin 1864, Jonas 1868

Anders växer upp på moderns hemgård i Gulleråsen tillsammans med fyra äldre syskon. Fadern har vitsordet »snäll«. På 1830-talet betecknas hushållet »fattigt«, fadern dör 1839, vid 45 års ålder. Brodern Erik gifter sig 1854 och stannar med sin familj på hemgården.
1859 gifter sig Erkers Anders, och paret flyttar till hustruns hemgård i Gruvriset. På gården bor även Brittas Lisbets mor och tre systrar samt brodern Jon med familj.
1868 flyttar familjen till Västra Boda sub 6, Klockarbostället. Hustrun var dotter till tidigare klockaren Brittas Jon Olsson (död 1851).
1869 avlider Klockar Anders endast 35 år gammal och hustrun blir ensam med fyra barn i små omständigheter.
Erkers Anders lär sig tidigt att läsa av en gammal knekt. Skolprästen Johan Bärsäll och prosten Per Ul­rik Bothius hjälper honom så att han redan vid 16 års ålder (1850) kan tjänstgöra som skollärare i olika bodabyar.
Anders lär ha varit en riktig storsångare och blir 1857 försångare »sjungare« i Boda kyrka. »Sjungar Anders« som han nu kallas, har en vacker handstil och bredvid tjänstgöringen som »bylärare« och »sjungare«, åtar han sig även att fungera som »sockenskrivare«. I Boda kyrkoarkiv finns bland annat ett förslag till nykterhetsreglemente för församlingen, som Erkers Anders ställt samman. Dock blir han 1867 suspenderad från uppdraget som försångare, då han upprepade gånger anlänt berusad till kyrkan.
Ollas Anders visar i sin redovisning 1921 att han känner till Erkers Anders som målare. Erikhans Hans kan i sina anteckningar från 1944 komplettera med vissa uppgifter han fått från sin egen far som var »sjungare« i kyrkan både före och efter Erkers Anders sejour. Han vet också berätta att Erkers Anders tidigt lärde sig målarhantverket av grannpojkarna Nygårds Anders och Olof. Senare kom Erkers Anders att ofta samarbeta med Torrångs Olof Samuelsson.
Erkers Anders är målare i brytningstiden då de gamla bibliska motiven med blomkvastar och rosmålning börjar bli passe. Erkers Anders målar helst pro­fana motiv, extraordinära byggnader, stadsbilder och landskapsavsnitt. Han har sinne för perspektiv och proportioner och skapar en livligare framställning av djur och människor än dalmålaren i gemen.